Napmoon
sv
Rödis och stjärnornas vaggvisaGratis

Rödis och stjärnornas vaggvisa

Lilla räven Rödis kan inte somna. Den allra minsta stjärnan kan ett stilla sätt som hjälper: en vaggvisa som man kan sjunga tillsammans.

  • Godnatt
  • Ålder 2–4 år
  • 3 min läsning
  • Uppläsare 3:13

Hela sagan

Det var en varm sommarkväll. Det blev tystare och tystare i skogen. Ekorrarna hade gömt sig i sitt trädhål. Björnen Tobi snarkade i sitt hus under eken: hrrr, hrrr. Alla djur sov redan. Bara lilla räven Rödis vände och vred på sig.

Rödis slöt ögonen. Efter en liten stund öppnade han dem igen. ”Jag kan inte somna”, viskade han. Det snurrade i magen, som på en liten karusell. Tassarna ville inte ligga stilla, och svansen ville inte heller. ”Oj, oj, oj”, suckade Rödis.

Först försökte han räkna får. Ett, två, tre … Men fåren sprang bara ut ur huvudet på honom. Sedan lade han sig på rygg. Sedan på mage, och sedan på sidan. Sömnen ville inte komma alls. Då smög Rödis tyst ut ur lyan och upp på en liten kulle.

Han lade sig i det mjuka gräset. Sus, sus, sjöng gräset. Ovanför honom blinkade tusentals stjärnor. De såg ut som små lyktor som någon hade hängt upp på himlen. Rödis tittade på dem och suckade.

”Kan du inte sova?” viskade den allra minsta stjärnan. ”Nej, det kan jag inte”, sa Rödis. ”Ibland kan inte jag heller”, sa stjärnan. ”Då sjunger jag en vaggvisa för mig själv.” En vaggvisa är en stilla sång som får en att somna. ”Ska vi sjunga den tillsammans?”

Stjärnan började nynna alldeles tyst. ”Lulla, lulla, stjärnor glimmar, sömnen kommer, ögonen dimmar.” Rödis tog ett långsamt andetag. In … och ut. Svansen lade sig bekvämt intill nosen.

Fler stjärnor stämde in i sången. ”Lulla, lulla, stjärnor glimmar, sömnen kommer, ögonen dimmar.” Rödis andades i takt med visan. In … och ut. Tassarna blev tunga och varma. Karusellen i magen snurrade allt långsammare.

”Nu provar jag”, viskade Rödis. Och han nynnade alldeles själv, så tyst han kunde. ”Lulla, lulla, stjärnor glimmar, sömnen kommer, ögonen …” Det sista ordet försvann i en lång gäspning. Karusellen i magen stannade. Rödis blev varm, precis som under en liten filt.

Vaggvisan var stilla som ett andetag. Rödis ögon blev tyngre och tyngre. Innan stjärnorna hade sjungit klart sov räven redan, med ett leende. Månen bäddade in honom i silverljus. Långt borta spelade syrsorna alldeles tyst. God natt, Rödis.

Liknande sagor